26 och student

Hej, och god fortsättning!

Jag har tagit några dagar ledigt nu över jul, och hängt med familjen och kompisar. Vilat upp mig riktigt ordentligt, det behövdes. Det börjar bli dags att tänka på tentaplugget, så jag ska försöka smyga igång det lite idag (önska mig lycka till…!).

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om hur det var för mig när jag började om på en ny utbildning, och hur det är att plugga och vara 26 år.

Den första högskolautbildningen jag började på var som sagt psykologprogrammet på KI. Jag började där när jag var 22, så jag hade hunnit göra en del annat innan jag började plugga. När jag sen kom in på läkarlinjen på KI hade jag hunnit bli 25, och jag undrade lite hur det skulle bli med mina nya klasskompisar. Det visade sig snabbt att jag inte var ensam om att ha testat olika utbildningar och gjort annat innan jag började. Det finns såklart en grupp som börjar direkt efter gymnasiet, men dom äldsta i min klass är 40-50, har familj och en tidigare karriär bakom sig. Vi är helt enkelt en blandad grupp både bakgrundsmässigt och åldersmässigt. Jag behövde inte känna mig ensam med min ålder. Man umgås såklart med många olika personer, men det känns skönt att ha kompisar som tagit liknande vägar som jag.

För egen del är jag glad att jag hann pröva mig fram lite innan jag började på läkarlinjen. Dels har jag fått fundera och vrida och vända på vad jag vill, vad som känns kul och hur jag vill att min framtid ska se ut. Att ge sig själv tillfällen att lära känna sig själv i olika situationer tror jag kan vara till hjälp oavsett vilket yrke man senare väljer. Att jag dessutom pluggat på högskola tidigare tror jag hjälper mig hålla stressen nere litegrann, för dom rutiner jag skaffat mig redan innan blir en bra struktur att luta sig mot när jag pluggar nu. För mig har dom extra åren också betytt att jag försöker plugga “lagom”, och inte prioriterar bort andra viktiga delar av livet bara för att skolan är krävande. Det här är förstås hypotetiska resonemang men jag tror att 18åriga Lovisa hade haft svårare att göra det.

En grej som är tråkig med att vara 26 och student är såklart att många av mina kompisar redan är ute i arbetslivet. Det kan kännas trist att aldrig ha samma budget som dom man hänger med, men ofta går det att lösa. Folk vet ju hur det är att leva på CSN och än så länge har dom flesta rätt billiga vanor. Men det ska bli skönt när man får lön och inte behöver vända på slantarna längre. Jag som dessutom redan tagit ett antal terminer CSN-lån kommer behöva hitta en lösning mina sista terminer för att kunna finansiera mina studier. Jag har inte stenkoll på hur det ska gå till, men tänker att stipendier och dispensansökningar till CSN kan ge utdelning. Jag är ju inte den första som har slut på CSN innan jag avslutar läkarlinjen, så på något sätt får det gå. Sommarjobb i Norge kan vara en idé om man vill tjäna ihop lite sparpengar, och längre fram i utbildningen får jag väl extrajobba mer helt enkelt.

 
Hur som helst, det är kul och rätt skönt att plugga trots att man är “äldre” och man hittar sin plats i universitetslivet även fast man inte kommer direkt från gymnasiet. Vissa saker kanske är enklare för att man gjort annat innan läkarlinjen, andra kanske svårare, men alla kan göra sin grej av studietiden. Man väljer själv hur och var man pluggar, vilka man vill umgås med, om man vill umgås med någon alls, och så vidare. Det blir bra helt enkelt! 

Nu ska jag ägna mig åt det här:

fullsizerender

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s